Jag måste ta tillbaka det jag brukar säga om att jag ALDRIG har tur i spel och tävlingar. Den här gången måste jag ha haft lite tur då jag anmält min lilla blogg till en tävling och nu gått till FINAL! Hur roligt som helst :) Tävlingen går ut på att rösta fram Dalarnas bästa bloggare 2011 och jag vill självklart att ni, alla mina läsare ska rösta på Mitt Liv Som Dalkulla!







Idag har jag tagit mig tid för att fixa en magbild (kanske är det den sista!) så varsågoda!


Magen i vecka 40 (39+1)

En dag som denna - då en förlossning, bebis i famnen, promenader med vagnen och livet som mamma känns långt långt borta känns inget riktigt roligt. Jag är trött på en stor mage som är i vägen för precis ALLT, onda ljumskar, order om vila, svullna (och varma!) fötter - trött på att vänta helt enkelt!! Men lilla ♥ i magen kommer ju komma ut nångång, när den själv vill...så det är ju bara att hoppas att det är snart :).



Här i vecka 23 var magen lagom stor och inte så mycket i vägen som nu :)

Ännu ett besök hos barnmorskan har jag klarat av idag. Blodtrycket hade till hennes glädje gått ner lite och proteinen i urinen var borta. Att detta inte var till min glädje beror till stor del på att jag kanske hade hoppats på igångsättning, men men... Jag får istället hoppas och tro att molvärken/sammandragningarna, onda ljumskar och känslan av att bebisen ligger väldigt långt nere kan tyda på att det inte är långt borta iallafall. I och med förbättringen av läget behöver jag inte besöka bm förrän onsdag nästa vecka.

Efter besöket mötte jag upp min chef Karro som numera är mammaledig sen ett par månader tillbaka. Med sig hade hon lilla sonen Axel som är så söt! Det var jätteroligt att träffa henne igen och få prata lite :) Inte helt otippat blev det mest förlossnings/graviditetsprat.

Fredag idag betyder också att vi går in i ny graviditetsvecka - vecka 39 (38+0)

Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.

På ett trevligt fik med den bästa killen av alla fick jag idag en lunchdejt ute i solen. Vi tackar Jimmys chef för den extra långa lunchen så vi slapp stressa i oss den goda salladen :) Nu är jag hemma igen och ska inta soffan för lite vila. Har haft sammandragningar i stort sett hela dagen så jag hoppas att ett par timmars ryggläge ska hjälpa...eller är det nu jag ska springa i trappor, putsa fönster eller äta annanas så värkarna kommer igång?? Näe...jag väljer soffan den här gången och hoppas det kommer igång av sig själv snart (helst i morgon - senast).



Lunch på Bk´s med ♥

Jag tror jag har lyckats hitta den bästa av alla ♥



Kärlek i massor! Älskar att vakna upp med dig varje dag ♥

Vi har nu ikväll gjort det sista inför Bönans ankomst - skötplatsen i badrummet. Nu får han/hon komma precis när som helst!





Det första vi köpte till vår Böna var sängen...nu är den bäddad och redo att användas ♥

Är nyss hemkommen från mitt besök hos barnmorskan. Med bebis var allt bra! Hjärtljuden låg på 149 slag/minut - det högsta av dom gånger vi lyssnat. Förra gången låg det på 130 slag/min, vilket är det lägsta. Symfys/fundus måttet var 33-34 cm och huvudet fixerat! Det sistnämna har jag känt på mig :), då det tryckt och gjort ont väldigt långt nere vid flera tillfällen sen sist.

Med mig var det inte som vanligt den här gången. Jag hade högre blodtryck än tidigare gånger vilket gjorde att jag fick lämna lite urin. Det visade att både socker- och proteinvärdet var förhöjt och jag ska därför få komma tillbaka på måndag och lämna morgonurin. Då får vi se hur det ser ut. Vågen visade ett kilo upp sen förra besöket för två veckor sen...helt ok :)

Den här dagen går vi in i vecka 37 (36+0) och har därmed ENDAST 4 veckor kvar till bf.

Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.

Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.